Det här inlägget innehåller reklamlänkar
11:00 | April 16, 2020
Positivity
CREDIT&ADLINKS:_JEANS FROM LEVIS, HERE_SNEAKERS FROM CONVERSE, HERE_
_JACKET FROM H&M, VERY OLD SIMILAR HERE_BAG FROM NUNNOO, HERE_
Hi lovers ♥ What a day yesterday … around 15 degrees. Is spring on it’s way? Maybe. Well me and Emilio worked from my place and then we had a stroll in the sun, got some flowers and a coffee before I went home and just chilled the rest of the day. I went by Filippa later that evening and just hung out at her place. We talked, tried some challenges haha and drank tea before I took a stroll home :) I’m a bit off this week… it’s been so much stuff on my mind I have to be honest that I’m not a 100% right now. In the head so to speak. I think all of us are going a bit crazy. I’m not used to being at home this much, not used to feeling “afraid” at the gym ( yes, I’m gioing to the gym but usually to a very small gym with not any people but it still makes me… feeling weird). The gym is usually my happy place, the place where I can let go of EVERYHTING in my head. Where I can feel calm and take my time. But with everything going on right now, it’s not the same. I mean, working out still makes my endorphins flow and I always feel great after a session! But.. going to the gym these days makes me first off feeling like a criminal even tho it’s OK here in Sweden going to the gym. I’m scared at being too close to people, I don’t do any classes anymore – just working out myself, I feel stressed to get “done” with my session since I’m afraid of getting sick so…. it’s a whirlwind in my brain atm. And yes, I could ofc “take a break” from going to the gym but it’s not that – working out is the only thing keeping me a bit SANE, so I don’t want to let go of that. It’s like telling someone that likes to paint as therapy that “they cannot paint for a couple of months”.. So my “safe place” is being interrupted and that makes me feel sad. I know I can workout at home and outside but.. it’s not the same. Anyway.. trying to keep sane atm. How are you handling it?
____________________________________-
Hej hjärtan ♥ Vilken dag igår… runt 15 grader liksom. Är våren påväg? Kanske de. Ja, jag och Emilio jobbade hemifrån mig igår och sen tog vi en promenad i solen, köpte blommor och kaffe innan jag gick hem. På kvällen gick jag förbi Filippa och bara slappade hos henne. Vi snackade, testade lite challanges och drack te innan jag promenerade hem :) Jag är lite off den här veckan… det har varit så mycket på huvudet och för att vara ärlig så är jag inte helt hundra i skallen just nu. Jag tror vi alla håller på att bli lite galna. Jag är inte van att vara inne såhär mycket, inte van att vara “rädd” när jag är på gymmet ( ja jag gåt till gymmet men oftast ett mindre sådant där de knappt är någon). Gymmet är liksom min “safe space” och frizon. De ställe jag alltid går till för att rensa tankar och mer eller mindre “lämna huvudet hemma”. Gymmet är de ställe där jag kan slappna av, ta min tid och låta endorfienerna sprudla. Och ja, jag mår fortfarande magiskt efter ett pass, det är inte de. Utan snarare när jag är DÄR. Att gå till gymmet i dessa dagar får mig för de första att känna mig som en kriminell även fast de är OK enligt Sverige att besöka gymmet. Men känslan jag alltid annars haft när jag är där har bytts ut till typ rädsla för att stå när någon, rädsla av att kunna bli sjuk… ja de är en orkan i skallen. Och ja visst, jag skulle kunna “ta ett break” från gymmet men de är liksom inte där skon klämmer, utan snarare att jag inte kan känna ett lugn när jag utför det jag ÄLSKAR att göra. Ungefär som att säga till någon som älskar att måla tavlor hemma och har det som terapi att ” nu får du inte måla på några månader”. Så ja, min härliga plats har blivit lite omskakad. Jag vet att jag kan träna hemma och ute, men de är liksom inte riktigt samma sak. Men men, försöker hålla mig i schack. Hur hanterar ni de?
Jag fann boxningen på äldre dagar efter ett jobbigt uppbrott för ett par år sedan. Så sedan dess har jag funnit terapi, tröst i det, lappat ihop mig en gång för alla, tränat det regelbundet och tänkte efter thailandsresan i Februari att fortsätta på det viset, men väl hemma i Sverige hann jag bara göra det 1-2 veckor innan denna käftsmäll kom(Corona), Förlåt mig men i detta nu tänker jag bara på hur dålig jag mår utan det och kan inte greppa vad som pågår omkring oss, eller vad människor går igenom på allvar. Kanske mer att vara arbetslös och deprimerad, hamna i psykisk ohälsa som många tvingas göra i detta nu. I detta uppbrottet var jag arbetslös, befann mig bokstavligen på botten: Dumpad, arbetslös och mådde ofantligt dåligt. Så jag vet hur dåligt JAG har mått kontra hur bra jag mår med det men SATS har tagit bort det boxpasset(förståeligt med tanken på alla bakterier i handskarna på grund av corona) men känner att jag är på väg till att säcka ihop till den perioden i mitt liv utan träning. Träna ute kan man göra men det är boxningen, få ut det jag tvingas bära på, instruktören och deltagarna som gör hela grejen. Men i detta hemska har jag börjat träffa någon som jag tycker om i brist på träning, har stabilt jobb och är på en bra plats i livet så jag mår oförskämt bra. Och det får man inte lov att säga i allt det som pågår. Men att min vardag fortsätter skänker mig glädje Att jag efter många år som långtidsarbetslös äntligen har ett stabilt jobb, slipper bära på den bördan som jag vet många tvingas gå igenom nu. Men jag får härda ut och hoppas att detta inte är för alltid och jag får tillbaka boxningen och boxkompisarna. En dag snart.
Your content is always so inspiring, loved this post.
Hace a great day, Angelica ♥
http://www.wwonderlandia.com
Nice shopping outfit! Love tge cozy coat!
xx
Claudia
http://www.trendenciesblog.com
Lovely!
http://www.marvelingmind.com/
Jag kör på något sånt här upplägg just nu ( för att få mitt huvud på “plats” och kunna tänka rakare) : 1 pass på gymmet där jag kan fokusera på överkroppsträning av något slag och kanske snabba intervaller på löpbandet. 1 pass ridning ( vi har lite guidelines på hur vi ska bete oss i stallet nu i dessa tider) och så kör jag på promenader och något löppass om andan faller på! Jag jobbar på ICA och trycket just nu med att både jobba extra mycket och kunna hantera folk som är rädda gör att jag ännu mer måste få min träning att fungera för mig :) Har jag inte huvudet på plats och känner mig återhämtad så kommer jag inte kunna prestera på mitt jobb och orka stå emot. Jag tror på sunt förnuft när det gäller träningen just nu, det är inte hela världen om man inte får till 4 pass/v i dessa tider, det viktigaste är väl ändå att man kan få till det på något sätt ändå? Att paus-läget just nu inte behöver innebära att man sitter i soffan 24/7, men att det man är van vid inte heller är genomförbart idag? :)
Hej! Definitely not the same working out at home. I’m way more inconsistent at home than when I am going to a class. My family lives in Stockholm and my mom is quarantined since she works for the US there. I know she definitely misses the gym. Such a weird time in the world right now. I haven’t seen any friends or anyone I know really in over 40 days. Just food/grocery delivery people lol. Stay safe and I hope this ends soon.