Det förekommer cookies på angelicablick.se. Genom att fortsätta läsa på angelicablick.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

  • Categories
  • ABOUT
  • Archive
  • 17:12 | November 17, 2009

    För du vet när ord verkligen får mig att tänka efter.

    Har ingen bra dag idag. Just nu tycks jag själv på något vis ramla åt alla håll och kanter.
    Fumlandes efter något starkare än mig själv att hålla fast i.

    mörker verkar inte längre skrämma mig, och inte heller jag själv tycks ha en gräns på vart rätt och fel ligger.
    Mina fingrar letar längs väggar , in under huden i ren panik för att få grepp om vad som är sant eller falskt här i livet.
    Ingen verkar ha rätt svar.
    Inte ens du.

    mina hårda pulsslag längsmed hela kroppen dunkar inom mig, precis som alla dessa ord som knögglat ihop sig till ett skrynkligt papper och lagt sig längst ner i själen på mig.
    Papper efter papper, ord efter ord väger tyngre än det andra och min kropp verkar tillslut ge vika för des tyngd.
    Sagta men säkert faller jag ner på knä i hopp om att någon kanske ser mig.
    men inte.
    snart ligger jag där, i ett med golvet.
    för trött för att ens bry mig om att ta mig upp.


    0 kommentarer



    Leave a Reply

    Your email address will not be published.

    Jag accepterar villkoren som finns här