09:33 | October 8, 2010
skin deep.
Det plingar till i mobilen och jag känner ett rus som jag aldrig känt förut, stegra sig i kroppen.
det var han. han jag tänkt på varenda natt sedan jag såg honom först gången.
han hade något att visa mig.
natten svepte sig närmare och närmare och mörkret föll utanför mitt fönster. ett pling till,
en sekund senare stod han utanför min dörr.
Hans sneda leende med tänderna omlott, hans tunna kropp i en förfärlig hållning. Tindrande ögon som letade sig upp längs min kropp, letande efter mitt leende, och det fick han.
ett leende ganska litet till synes, men som i själva verket var större än hela jorden. Det bubblade till i magen och jag önskade att jag kunde slänga mig i hans armar. men inte än, inte än.
Han var den vackraste jag sett. med ruffsig frisyr, mörka ögon och det där leendet. det där sneda leendet som fick mig att tappa andan varenda gång han log mot mig.
Mörkret hade nu lagt sig och himlens stjärnvalv tog över, medans vi gick där på vägen, han och jag med bara en millimeter mellanrum från varann.
Vi hamnade vid en skola som för många timmar sedan , tystnats av barnens spring och skratt.
Nu återstod det bara stjärnor, mörker och vi.
skoltaket blev vårat nya scenario och vi spenderade timmar uppe på de där taket.
Han drog mig tätt intill honom, precis sådär tätt att jag skulle kunna andas in varenda liten doft av honom, känna hans värme, hans omfamning.
Vi försökta räkna stjärnorna , men tappade bort oss någonstanns på vägen. Vi blev nog för distraherade av varann och våran närvaro tillsammans. något förbjudet, men samtidigt något vackert.
Natten blev till morgon och ljuset strimmade in över horisonten och stjärnorna bleknade bort allt mer och mer. det var dags att ge sig av.
Jag låg där i hans armar, för förälskad för att ens vilja röra ett finger, för trött i kroppen efter nattens gung. jag slöt mina ögon och njöt av hans närvaro, hans doft.
såg hans leende framför mig, i mina tankar.
I en hastig rörelse böjde han sig ner över mig och jag kände något varmt mot mina läppar.
Något mjukt och något som smakade som inget annat gör. en kyss. min första riktiga kyss.
-text av mig, copyright .
16:04 | October 6, 2010
theres a party in my head, repeating your song. singi’n la la la.
Det är NÅGOT med den här bilden som får mig att bli glad.
Det kanske handlar om den sanna glädjen i bilden. Allt skratt, dansande och tjoande. Eller kanske Fridahs förjävla roliga min.
Det är underbart när någon fångar en sån här bild i det rätta läget, då man är lycklig, skrattar och alla problem är som bortblåsta.
De är sånna bilder som denna som får mig att tänka på annat när jag tänker på för mycket problem, analyserar och försöker förstå vad jag egentligen inte borde ägna en tanke åt.
23:12 | September 29, 2010
explosion.
När något får mina känlsor att bubbla över, när jag känner att jag vill slå näven i väggen och skrika tills alla tomrum i hela världen blir fyllda av en känslomässig explosion. Riv sönder mig, bygg upp mig och håll hårt i mig.
Jag står med händerna fulla med problem, när jag vill stå tomhänt.Har för mycket att tänka på, när jag inte vill tänka alls. Känner för mycket när jag inte vill känna något.
andas mig, andas mig.
14:32 | September 26, 2010
Ang. Blog Awards..
Som ni vet så var vi på Blog Awards igår som hölls på Café Opera..och jag måste faktist säga att jag vart besviken .
Har även sett på flera andra bloggar att även dem blivit besvikna på årets Blog Awards , efter all uppståelde kring att vissa fått betala 200 kr och vissa andra inte.
Jag är inte den som är otacksam eller liknande, men jag måste ändå påpeka att detta inte var riktigt som DE hade sagt att de skulle vara. Jag tänker inte sitta och trycka ner Blog Awards, men jag måste endå hålla med om ett flertal bloggare om detta inte var en höjdare. Tur att vi brudar hade skoj ihop ändå ( som jag skrev i nedstående inlägg), att man fick träffa så FINA läsare och att vi fick lite Max i magen igår innan vi slockande som fem ljus hemma hos Fridah!
Sen angående min nominering – Som ni vet, så har ju jag flyttat till modette.se och därav har jag ett kontrakt med dem som gör att jag inte hade kunnat flytta min blogg till Veckorevyn, och därför inte riktigt “kunnat” vinna. Därav har jag alltså inte skrivit något om min nominering i bloggen tidigare. JAG VILL DOCK säga med stora bokstäver att jag känner mig hedrar och sjukt glad över att jag blev utvald av Veckorevyn och att de ska veta att när jag tackade JA till nomineringen så visste jag inte om något om modette.se . Så jag vill alltså tacka för chansen ändå!
Åh hoppas inte jag framstår som världens idiot nu, men jag ville bara förklara läget för er, och hur allt legat till.
NI ÄR BÄST!
23:33 | September 22, 2010
don’t hold your breath.
Djupa andetag. hårda steg.
andas in. andas ut. Låt inte hans ögon få bränna hål i nacken på dig, utan fokusera på något som får dig att bygga din skyddsmur bara högre och starkare kring hjärtat. Vreden och gråten beblandar sig med skräckens förtjusning som bitit sig fast under skinnet på dig. Huden nopprar sig och blir helt prickig , precis som när man får en rysning.
Mina steg blir längre och snabbare. Jag känner att hjärtat slår fortare och i takt till min steg medans min känslor raserar framför mina ögon.
Du brukar säga – ‘Du tänker för mycket, analyserar tills du blir alldeles yr. Låter dina känslor samla sig som en stor tickande bomb inuti dig, tills det en dag bara säger PANG! ‘
Även fast jag vet att du har rätt så vägrar jag inse. jag vägrar förlora en kamp om stolthet.
Jag tänker stå hög som ett höghus och trampa sönder alla känslor som har ett krig inom mig. Hålla andan tills jag blir helt blå och försöka kväva allt som någonsin gjort mig ont.
aldrig mer ont. aldrig mer.
……………………………………………………………………………………………
En text som jag skrivit för länge sedan. Hittade den i en gammal mapp tillsammans med flertal texter.
Vill ni ha mer?